Julmaterial

Julinnehåll som uppdateras "automatiskt"

Vi testade i år ett julinnehåll som vi uppdaterade.

Innehållet har tagits bort 8.1.

Vi vill gärna veta vad ni tyckte så i nyhetsbrevet för januari kommer en förfrågan om det här och andra gemensamma innehåll.

Tidigare gemensamt material för advent och jul

Materialet finns bakom moln-knappen eller bland de gemensamma länkarna.

Adventstid

Bakom molnet finns en text om Advent, en video om Advent samt fyra korta videor för de fyra adventssöndagarna. Dessutom finns det en text om Självständighetsdagen och lucia

• Helgdagar - Advent
• Helgdagar - Advent video
• Fyra korta videor för första, andra, tredje och fjärde advent. Ljus tänds och en dikt läses. Finns under rubriken Advent video
• Helgdagar - Självständighetsdagen
• Helgdagar - Lucia

Jultid

Det finns text om jul och om trettondagen samt flera videon med både sång och julvandring.

• Helgdagar - Julen
• Helgdagar - Trettondagen
• Julsångsvideo - En stjärna lyser så klart. En video av en skolklass som sjunger julsången En stjärna lyser så klart.
• Julsångsvideo - Giv mig ej glans, med Reidar och Vera Tollander i Lovisa kyrka
• Julevangeliet på teckenspråk , video
• Julvandring, den första julen - video från Matteus församling
• Helgdagar - Annandag jul video (Ny 2022)
• Helgdagar - Trettondagen video (Ny 2022)

Program från Yle Arenan i Klockaren (nytt för 2022)

Under julhelgen sänder Yle De vackraste julsångerna och julotta. Det finns bland det gemensamma innehållet (bakom molnet) med inbäddningar av programmen samt programmets presentationstext.

• Yle Arenan: De vackraste julsångerna 2022 (programmet går att spela upp från lördag 24.12 kl. 0.01)
• Yle Arenan: Julottan 2022 (programmet går att spela upp från söndag 25.12. kl 0.01)

Gemensamma länkar

• De vackraste julsångerna (leder till Finska Missionssällskapets webbplats)
• Julberättelse
• Julradion

Fyrkantstaggen #julfred

Då vi delar julrelaterat material i sociala medier använder vi gärna hashtaggen #julfred. Allt som är postat på den finns också att lyfta som gemensamt innehåll på sidan.

Evenemangslista för jul

Du kommer väl ihåg att julen är ett lämpligt tillfälle att skapa en skild evenemangslista med julen som tema. Den kan t ex finnas överst på sidan för evenemang - söktjänst. Du skapar en evenemangslista med att ge alla önskade evenemang ett gemensamt nyckelord, t ex jul och byt länkens bild till en bild med jultema. 

God Jul till alla redaktörer i Klockaren!

Skrolla neråt på denna sida för att se de gemensamma texterna, videon och länkar.

Under adventstiden förbereder vi oss inför julen. Och inte bara med att baka, städa och skaffa julklappar. Advent är fastetid, men den första adventssöndagen är en glädjefest, början på ett nytt kyrkoår och en av de mest populära högtiderna i vår kyrka. Kom med, känn på stämningen och sjung ”Hosianna!”. 

Mot slutet av medeltiden började den västerländska kristenheten räkna kyrkoåret från den första söndagen i advent. Ordet advent kommer från det latinska uttrycket adventus Domini och betyder “Herrens ankomst”.

Första söndagen i advent

Första söndagen i advent är en av de helger som samlar allra mest människor till kyrkorna. I gudstjänsten läses berättelsen om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna, samma text som hör till palmsöndagen. Det visar hur des stora högtiderna julen och påsken hör ihop. Läs mer om söndagens tema i KyrkoårskalendernÖppna länk i ny flik

Hos oss har första söndagen i advent blivit en glädjefest. Hymnen ”Hosianna” är en oskiljaktig del av den här högtiden. ”Hosianna!” var från början en bön: ”Herre, hjälp, fräls!” Redan före Jesu tid hade människor börjat använda utropet som ett allmänt jubelrop.

Adventsfastan firar vi fram till julafton. Fastan är en gammal tradition. Den har också kallats för lilla fastan, till skillnad från den stora fastan före påsken.

Andra, tredje och fjärde söndagen i advent

Varje söndag i advent har sitt eget tema.

Temat för andra söndagen i adventÖppna länk i ny flik är Kristi återkomst i härlighet vid tidens slut.

Huvudpersonen under tredje söndagen i adventÖppna länk i ny flik är Johannes Döparen. Johannes uppmanade till bot och bättring. Han var ett tecken på att profetiorna var på väg att uppfyllas: Frälsaren skulle snart komma.

Fjärde söndagen i adventÖppna länk i ny flik kan vissa år sammanfalla med julaftonen. Den här söndagen firas hos oss och i de flesta andra kyrkor till minnet av Maria, Jesu mor.

Självständighetsdagen

Finland blev självständigt den 6 december 1917. Vi firar den nationella helgdagen också i kyrkan och tackar för vårt lands självständighet. På självständighetsdagen minns vi vårt folk och vårt fosterland i bönerna.

Självständighetsdagen är en festdag och den liturgiska färgen är vit. Om dagen råkar infalla den andra adventssöndagen kan man också använda violett eller blått.

På självständighetsdagen går många till kyrkogården, speciellt för att minnas de stupade. På kvällen samlar sändningen från presidentens mottagning folket framför skärmarna.

Två ljus i fönstret

Det är tradition att ställa två ljus på fönsterbrädet från klockan sex till nio på självständighetsdagskvällen. Hur den traditionen har uppkommit är osäkert. Kanske det är två ljus för att självständighetsdagen infaller kring andra advent.

En annan möjlig förklaring till traditionens ursprung är att ljusen kan ha varit ett sätt att förmedla att värvade jägare tryggt kan be om logi. De två ljusen kan också symbolisera hem och fosterland eller stupade och återvända från kriget.

Gud, du som råder över alla folk,
i dag tackar vi dig för det goda land
som du har gett oss.
Tack för att du i din nåd
har lett vårt folk
genom många svårigheter och strider
fram till denna dag.

Lucia

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring.
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

(Sigrid Elmblad)

Vi firar Lucia den 13 december. Traditionen härstammar från den katolska helgonkalendern. Även om Luciadagen inte är en helgdag i den evangelisk-lutherska kyrkans kyrkoår, har det blivit en tradition att fira dagen, speciellt bland finlandssvenskar.

I daghem och skolor firar man lucia med lussebullar och pepparkakor. En liten lucia med tärnor, stjärngossar och tomtar sprider mycket värme och glädje. Ofta besöker de små luciorna åldringshem i närheten av skolan. Många smålucior lussar också hemma för familjen.

Ljusbringerskan

Lucia är en ljusbringerska i mörkret. Lucia var en kristen jungfru som ville tjäna Gud. Enligt legenden dog Lucia en martydöd på Sicilien kring 300-talet. I den katolska  kyrkan är Lucia de synskadades helgon. Luciatraditionen spred sig till Skandinavien på 1600- och 1700-talet.

Den mörkaste natten

Natten till den 13 december har ansetts vara årets längsta natt. Enligt folksägen var natten fylld av ondska och trolldom. Kanske var det därför Lucia kom till människorna med hopp och ljus just den natten. Samma natt började man också julfastan och i förberedelse för den åt människor så mycket de orkade. Fastan avslutades på julafton.

Julen

Julens budskap berör mitt och ditt liv. Gud blir människa och känner med oss i våra vardagsbekymmer.

Väntan är över

Nu är tiden vi väntat på. Adventstiden går över i jul, fasta går över i fest.

Kyrkor och människor världen över firar minnet av en världsavgörande händelse i Betlehem för drygt tvåtusen år sedan – Gud själv kom till jorden som ett litet hjälplöst människobarn. Vi stannar upp inför undret: det lilla barnet i krubban är den som ska rädda världen.

Läs tankar av julens kändisar inför den speciella nattenÖppna länk i ny flik.

Profetiornas uppfylls

Profeterna i Gamla testamentet förutsade att det ska komma en Messias som ska rädda Israel och vara en frälsare för alla folk. På julaftonen läser vi i kyrkorna en del av dessa profetior.

Både Jesaja och Jeremia skriver om hur ett skott ska växa fram ur Jisahis och Davids stam, en konung ska födas som ska skapa fred och rättfärdighet. I Mikaels bok beskrivs hur det i Betlehem ska födas en herde över folket.

Julprofetior:

• Jesaja 9Öppna länk i ny flik
• Tre andra profetiorÖppna länk i ny flik

Julbön

Idag är julaftonen den mest populära tidpunkten att delta i en gudstjänst. Julbönerna kan fylla kyrkorna i flera omgångar. Varje dag i julhelgen har sina egna särdrag och sin egen betoning. Julbönen den mest besökta. Den enkla och korta utformningen med fokus på julevangelietÖppna länk i ny flik och bekanta julpsalmer som Nu tändas tusen juleljusÖppna länk i ny flik, Giv mig ej glansÖppna länk i ny flik och Härlig är jordenÖppna länk i ny flik har blivit en tradition för många. I flera församlingar ordnas också speciella julböner för barn.

Julnattsmässa

Julnatten är natten för Kristi födelse. Församlingen hör ängelns budskap:

I dag har en frälsare fötts år er.

Julnattsmässan, som också kallas änglarnas mässa är huvudevenemanget under jultiden i en stor del av den kristna världen.

Julottan

Under julottan, herdarnas mässa, färdas vi tidigt på morgonen till Betlehem med herdarna. Där får vi se att Jesus fötts.

Juldagens gudstjänst

På juldagens gudstjänst (folkets mässa) tackar vi Gud för att han låtit sin son bli människa, vår broder, så att vi alla kan bli Guds barn.

Annandag jul 

Annandag jul står i kontrast till juldagens fest. Den här dagen kallad också Stefanidagen och är den första martyren Stefanos och med honom alla martyrers minnesdag.

Varför firar vi Jesus födelsedag i december?

Ägde den där världsomvälvande händelsen rum just den 25 december år noll? Nej, det gjorde den nog inte – ingen vet exakt när Jesus föddes, utom att det var när Augustus var regerande kejsare i Rom och Quirinius var landshövding över Syrien, som det står i Lukasevangeliet. Det betyder att det var någon gång mellan år 4 f.Kr. och år 6 e.Kr. För så pass världsavgörande var den här händelsen att vi idag börjar vår tideräkning från Jesus födelse.

Att vi firar just 25 december som Jesus födelsedag beror på att romarna bestämde att ersätta firandet av guden Sol Invictus (den obesegrade Solen) med den nya kristna högtiden.

De första trehundra åren var den kristna kyrkan en sakta växande gemenskap som de romerska härskarna betraktade som en judisk sekt. Tidvis förföljdes de kristna, men långa tider fick de också vara i fred. De hade ingen övergripande organisation, inte heller någon gemensam klar teologi. När kristendomen under kejsar Konstantins tid på 300-talet blev en inte bara tillåten, utan också favoriserad religion, började arbetet med att hitta gemensam teologi och liturgi för alla kristna i romarriket.

Kejsar Theodosius bestämde år 385 att kristendomen skulle vara statsreligion och religionsfriheten i romarriket avskaffades. När man ville fira Jesus födelse valde man en sedan tidigare allmän festdag. År 274 hade kejsar Aurelianus beslutat att den 25 december skulle firas som Natalis Solis Invictus, ”den obesegrade solens födelsefest”. Den obesegrade Solen hade utnämnts till den romerska statens främsta gud. Spår av den tron hittar man i kristna hymner från 300- och 400-talen, där Kristus ibland benämndes just Sol Invictus (jämför uttrycket “världens ljus”).

I Norden och många andra länder trängde det kristna julfirandet undan hedniska midvinterfester. I Norden kallades de bland annat “jul” och i England “youle”. I engelskan kom sedan uttrycket Kristusmässa att ersätta det gamla ordet och julen blev Christmas. I romanska länder (Spanien, Frankrike, Italien) går orden för jul tillbaka till latinets Natalis – Navidad, Noël, Natale.

Trettondagen avslutar jultiden

Trettondagen är en äldre högtid än julen – den hör till de äldsta högtiderna inom kristendomen. Redan på 200-talet firade man den här dagen, då som Jesus födelsefest. Därför kallar vi den fortfarande ibland för den ”gamla julen”. Trettondagen firas den sjätte januari.

Världens ljus för alla folk

I väst började kyrkorna fira trettondagen till minnet av berättelsen om de tre vise männen, som kom för att hylla judarnas nyfödde konung. De tre vise männen representerade främmande folkslag. Kristus är ”världens ljus” för alla folk. Trettondagen påminner om kyrkans missionsuppgift: alla ska få ta del av julens budskap.

I Bibeln står det inte hur många de vise männen var, men uttrycket ”de tre vise männen” blev tidigt etablerat i kyrkan. Sannolikt eftersom det är tre gåvor som nämns i evangelierna: guld, rökelse och myrra. Senare uppstod också den allmänna uppfattningen att de vise männen var kungar.

Trettondagens symboler

I den österländska kristenheten firar kyrkorna fortfarande trettondagen med temat Jesus dop. Den första kyrkoordningen för den lutherska kyrkan i Sverige-Finland från 1500-talet beskrev trettondagen som ”Vår Herres dopdag, som kallas för Heliga Tre Kungarnas Dag”. Sveriges riksvapen, tre kronor, har sina rötter i de tre kungarnas kronor.

Det traditionella namnet på trettondagen är epifania, Herrens uppenbarelse. Den är en av de stora Kristusfesterna och vi firar den med den vita liturgiska färgen och sex ljus på altaret. Trettondagens svenska namn kommer från att högtiden firas på den trettonde dagen efter jul.

Trettondagen avslutar själva jultiden men helgerna efter trettondagen hör fortfarande till julkretsen i kyrkoåret – den tar slut först då påskkretsen börjar.