Fördjupa din tro

I gemenskap med andra växer vi i vår tro. Vi ger av vår egen erfarenhet, tar emot av andras och delar det glada budskapet, som bär oss i livets vardag.

Vad innebär det att vara kristen? Vad går den kristna tron ut på?

Några svar på de här frågorna kan du få via länkarna här under.

Du kan också delta i gudstjänster och samlingar där du får höra det kristna budskapet och lära dig mer om den kristna tron. Du är alltid välkommen att vända dig till församlingens anställda om du har frågor om tron och det kristna livet.

På nätet finns mängder med information om kristen tro. Några av länkarna nedan går till webbplatser som kan ge svar på frågor och ge möjligheter till fördjupning i den kristna tron.

Finlands flagga som vajar med en blå himmel i bakgrunden.

Självständighetsdagen

Finland blev självständigt den 6 december 1917. Vi firar den nationella helgdagen också i kyrkan och tackar för vårt lands självständighet. På självständighetsdagen minns vi vårt folk och vårt fosterland i bönerna.

Självständighetsdagen är en festdag och den liturgiska färgen är vit. Om dagen råkar infalla den andra adventssöndagen kan man också använda violett eller blått.

På självständighetsdagen går många till kyrkogården, speciellt för att minnas de stupade. På kvällen samlar sändningen från presidentens mottagning folket framför skärmarna.

Två ljus i fönstret

Det är tradition att ställa två ljus på fönsterbrädet från klockan sex till nio på självständighetsdagskvällen. Hur den traditionen har uppkommit är osäkert. Kanske det är två ljus för att självständighetsdagen infaller kring andra advent.

En annan möjlig förklaring till traditionens ursprung är att ljusen kan ha varit ett sätt att förmedla att värvade jägare tryggt kan be om logi. De två ljusen kan också symbolisera hem och fosterland eller stupade och återvända från kriget.

Gud, du som råder över alla folk,
i dag tackar vi dig för det goda land
som du har gett oss.
Tack för att du i din nåd
har lett vårt folk
genom många svårigheter och strider
fram till denna dag.

 

Julen

Julens budskap berör mitt och ditt liv. Gud blir människa och känner med oss i våra vardagsbekymmer.

Väntan är över

Nu är tiden vi väntat på. Adventstiden går över i jul, fasta går över i fest.

Kyrkor och människor världen över firar minnet av en världsavgörande händelse i Betlehem för drygt tvåtusen år sedan – Gud själv kom till jorden som ett litet hjälplöst människobarn. Vi stannar upp inför undret: det lilla barnet i krubban är den som ska rädda världen.

Läs tankar av julens kändisar inför den speciella nattenÖppna länk i ny flik.

Profetiornas uppfylls

Profeterna i Gamla testamentet förutsade att det ska komma en Messias som ska rädda Israel och vara en frälsare för alla folk. På julaftonen läser vi i kyrkorna en del av dessa profetior.

Både Jesaja och Jeremia skriver om hur ett skott ska växa fram ur Jisahis och Davids stam, en konung ska födas som ska skapa fred och rättfärdighet. I Mikaels bok beskrivs hur det i Betlehem ska födas en herde över folket.

Julprofetior:

Julbön

Idag är julaftonen den mest populära tidpunkten att delta i en gudstjänst. Julbönerna kan fylla kyrkorna i flera omgångar. Varje dag i julhelgen har sina egna särdrag och sin egen betoning. Julbönen den mest besökta. Den enkla och korta utformningen med fokus på julevangelietÖppna länk i ny flik och bekanta julpsalmer som Nu tändas tusen juleljusÖppna länk i ny flik, Giv mig ej glansÖppna länk i ny flik och Härlig är jordenÖppna länk i ny flik har blivit en tradition för många. I flera församlingar ordnas också speciella julböner för barn.

Julnattsmässa

Julnatten är natten för Kristi födelse. Församlingen hör ängelns budskap:

I dag har en frälsare fötts år er.

Julnattsmässan, som också kallas änglarnas mässa är huvudevenemanget under jultiden i en stor del av den kristna världen.

Julottan

Under julottan, herdarnas mässa, färdas vi tidigt på morgonen till Betlehem med herdarna. Där får vi se att Jesus fötts.

Juldagens gudstjänst

På juldagens gudstjänst (folkets mässa) tackar vi Gud för att han låtit sin son bli människa, vår broder, så att vi alla kan bli Guds barn.

Annandag jul 

Annandag jul står i kontrast till juldagens fest. Den här dagen kallad också Stefanidagen och är den första martyren Stefanos och med honom alla martyrers minnesdag.

 

Varför firar vi Jesus födelsedag i december?

Ägde den där världsomvälvande händelsen rum just den 25 december år noll? Nej, det gjorde den nog inte – ingen vet exakt när Jesus föddes, utom att det var när Augustus var regerande kejsare i Rom och Quirinius var landshövding över Syrien, som det står i Lukasevangeliet. Det betyder att det var någon gång mellan år 4 f.Kr. och år 6 e.Kr. För så pass världsavgörande var den här händelsen att vi idag börjar vår tideräkning från Jesus födelse.

Att vi firar just 25 december som Jesus födelsedag beror på att romarna bestämde att ersätta firandet av guden Sol Invictus (den obesegrade Solen) med den nya kristna högtiden.

De första trehundra åren var den kristna kyrkan en sakta växande gemenskap som de romerska härskarna betraktade som en judisk sekt. Tidvis förföljdes de kristna, men långa tider fick de också vara i fred. De hade ingen övergripande organisation, inte heller någon gemensam klar teologi. När kristendomen under kejsar Konstantins tid på 300-talet blev en inte bara tillåten, utan också favoriserad religion, började arbetet med att hitta gemensam teologi och liturgi för alla kristna i romarriket.

Kejsar Theodosius bestämde år 385 att kristendomen skulle vara statsreligion och religionsfriheten i romarriket avskaffades. När man ville fira Jesus födelse valde man en sedan tidigare allmän festdag. År 274 hade kejsar Aurelianus beslutat att den 25 december skulle firas som Natalis Solis Invictus, ”den obesegrade solens födelsefest”. Den obesegrade Solen hade utnämnts till den romerska statens främsta gud. Spår av den tron hittar man i kristna hymner från 300- och 400-talen, där Kristus ibland benämndes just Sol Invictus (jämför uttrycket “världens ljus”).

I Norden och många andra länder trängde det kristna julfirandet undan hedniska midvinterfester. I Norden kallades de bland annat “jul” och i England “youle”. I engelskan kom sedan uttrycket Kristusmässa att ersätta det gamla ordet och julen blev Christmas. I romanska länder (Spanien, Frankrike, Italien) går orden för jul tillbaka till latinets Natalis – Navidad, Noël, Natale.

Till dig som jobbar med Klockaren! Här hittar du tips på mera gemensamt material.